Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Profandramat från 1550 till omkring 1600 - V. Antikdramat påverkas af medeltidsdramat - VI. Medeltidsdramat påverkas af antikdramat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I Les Juives återvände Garnier till sitt gamla manér,
till tragedien med en handling, men i detta drama ser man
klart, huru mycket han vunnit genom sina föregående
experiment. Den är långt fylligare i sin handling, långt
rikare på nyanser. Det är hans bästa arbete.
VI.
Å andra sidan må man ej föreställa sig, att de
me-deltidsdramer, hvilka skrefvos under denna tid, förblifvit
opåverkade af antikriktningen. Det är tvärtom alldeles
förvånansvärdt, huru tidigt detta inflytande på olika sätt
låter spåra sig. Efter Plejadens framträdande kan man
strängt taget ej längre tala*om ett rent medeltidsdrama.
Denna påverkan framträder först i rent yttre
egendomligheter: medeltidsdramerna söka annoblisera sig
genom att taga titeln af tragedier och tragikomedier. För
att endast nämna ett par exempel, så kallar sig Jean
Bre-togs L’amour d’un serviteur (1571) tragedi, men är en
moralitet. Henry de Barrans L’homme justifié par Foi
(1554) är likaledes en moralitet; Les enfants de la Fournaise
af Antoine de la Croix (1561) är ett mysterium, men båda
föra titeln af tragikomedier. Detsamma är förhållandet
med Carême prenant (1595) och Le Desesperé af Claude
Bonnet (1595); Le pape malade är också ett rent
medel-tidsstycke, men ståtar med titeln komedi.
Samtidigt härmed börjar man att indela dylika
dramer i akter och stundom äfven i scener; oftare är
emellertid denna senare indelning ej genomförd: än angifves
scen-vexlingen, än uppträda nya personer, eller handlingen
flyttar sig till en annan ort, utan att detta är angifvet i texten
(så t. ex. i Philanire). En tredje förändring är, att man
inlägger körer, dels vid akternas slut, dels stundom inne i
sjelfva akten. Och samtidigt härmed visar sig spår af den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
