Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Profandramat från 1550 till omkring 1600 - VI. Medeltidsdramat påverkas af antikdramat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Såsom här är visadt, är förhållandet just det
motsatta, nemligen att de framgått ur en sammansmältning
af dessa båda rigtningar. Delvis uppger Faguet sin egen
ståndpunkt, då han öfvergår till att analysera de enskilda
dramerna, ty han anför i en sammanhängande serie Une
villageoise, L’amour d’un serviteur och Philanire.
Faguet framkastar äfven i förbigående den åsigten,
att dessa dramer såväl som deras efterföljare under början
af sextonhundratalet skulle hafva uppkommit genom
inflytande från det spanska dramat. Det är en hypotes, som
går tillbaka till Ebert 1 men den håller ej streck vid
närmare betraktande. Hvad först och främst formen i
dessa dramer angår, så är det alldeles onödigt att söka
till utländska förebilder för att förklara densamma, då den
helt naturligt går tillbaka till landets eget folkliga drama.
Hade man gått i lära hos spanjorerna, borde man väl
äfven skrifvit dramer i tre akter, hvilket ju var det
kompo-sitionssätt, som oftast användes af dessa. Men dylika
dramer påträffas alls icke i Frankrike.
Hela detta mycket omtalade spanska inflytande
inskränker sig i denna tids dramatik till, att man i ett par
fall lånat ämnen från spanska författare, som funnos
öf-versatta på franska. , Så stammar det eller de
Amadisdra-mer, som 1578 uppfördes på hôtel de Bourgogne, från
Ama-disromanerna, hvilka mellan åren 1540 och 15602 flera
gånger öfversattes på franska.
Äfven Hardy har en och annan gång hemtat sina
ämnen från spanska författare i fransk öfversättning. Så
i La force du sang, La belle Egyptienne och Cornélie. Men
dessa lån äro utan all betydelse för den dramatiska
formen *.
1 Ebert, p. 184.
1 Lan son, E., Revue d’histoire littéraire de la France 3me
année p. 52 och p. 63.
* Rigal, Hardy, p. 234.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
