- Project Runeberg -  Profandramat i Frankrike /
225

(1897) [MARC] Author: Johan Mortensen - Tema: France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Profandramat från 1550 till omkring 1600 - IV. Alexandre Hardy

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

motiveringen och karakterernas sannolikhet. Men den
tändande gnistan saknas alltid, och man ryckes icke med af
hans föredrag. Han är för mycket faiseur. Det är endast
som tekniker han eger verkligt värde, men såsom sådan
var han också Corneilles förste läromästare. Man skulle
kunna kalla honom sextonhundratalets Scribe. Liksom
denne skapade han den form, i hvilken efterföljarne skulle
inblåsa den lifgifvande anden.

Med Hardys tragikomedi var ett verkligt framsteg
taget på hôtel de Bourgognes scen. Icke blott denna teaters
vanliga publik, utan äfven det mera bildade och förnäma
sällskapet lät småningom locka sig dit af det literära element,
som dock fans i hans dramer. Dessutom spelade man
pastoraler, och pastoralen var högt på moden. Och närvaron
af den elegantare publiken uppmuntrade unga författare
såsom Racan, Mairet och Gombauld att lemna sina
dramer till hôtel de Bourgogne. På detta sätt uppstod
småningom en vexelverkan mellan teatern, författarne och den
bildade publiken, hvars dramatiska intresse ånyo på
allvar var väckt. Detta förhållande skulle snart visa sitt
inflytande på dramats vidare utveckling.

Tragikomedien var alltjemt den herskande
dramatiska formen, och denna genre har väl aldrig haft en så
skarpsinnig och entusiastisk försvarare som François Ogier
i företalet till andra upplagan af Jean Schelandres
tragikomedi Tyr et Sidon (1628; första upplagan hade
utkommit redan 1608) och det kanske just derför, att man nu
på allvar började att diskutera genrens vara eller icke
vara. I tidens literära salonger började man åter tala om
reglerna, hvilka varit glömda allt sedan Plejadens dagar.
Grefve de Carmail och kardinal de La Valette talade derom
med Mairet, grefve de Fiesque sökte intressera
skådespe-larne derför, och Chapelain, som var deras ifrigaste
talsman, hade snart öfvertygat Richelieu om deras allenaher-

15

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 4 02:51:27 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mjmprofan/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free