Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fulingens kärlekssaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41
Julen kom. Han skickade Frida en
jättespegel! Den piken kunde väl ej
missförstås?
Frida blef alldeles förtjust åt sin
spedel . . . »Den hänga vi i förmaket,
— du — eller hur, Göran? —
Det var hopplöst!!!
Det föll aldrig Frida in att Göran
önskade bli henne kvitt. I så fall
skulle han naturligtvis kommit till
henne öppet och ärligt och sagt henne
sanningen — och bedt henne förlåta
all sorg han vållat henne. —
Då hade han varit fri med ens! —
Men se för att handla så, hade erfor-
drats fem minuters moraliskt mod . . .
och Göran var en man.
Tiden gick. Nu hade Frida bara
två servetter kvar. Då vore hela ut-
styrseln färdig.
Finissons-en!
En dag drog Göran upp sin plån-
bok och visade Frida porträttet af en
variete’-diva. Nå? Hvad tycke Frida?
Var hon inte stilig? —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
