Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fulingens kärlekssaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ê3
ingenting till. Jag tittar bort. Seså!
— Ä’ vi färdiga nu? ■— Ett, tu, tre.
Nu hoppar fulingen! —»
Plums . . .
Göran var ensam i båten. Han
drog en omätlig suck af lättnad. Det
var härligt att vara ensam. Nu skulle
han ro i land. Lefve landbacken!
Den som skulle betänka sig två
gånger innan han rodde ut en gång-
till — det var Göran Ehrenpool. För
gråspräckliga kattor och fula flickor —
bevare oss — o ! milde Herre gud . . .
Tyst!
Hvad var detta? — Göran tyckte
han såg ett föremål sticka upp öfver
vattenytan . . . Nej — det var ingenting.
Den här dumma historien hade gjort
honom nervös . . .
Nu igen!
Jo — nu såg han alldeles tydligt
— Fridas hufvud dök upp öfver vatten-
brynet. Katten hade haft takt nog, att
göra sig definitivt osynlig. Det var
likt Frida att till och med efter döden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
