- Project Runeberg -  Regnbågens dal /
57

(1927) [MARC] Author: Lucy Maud Montgomery Translator: Karin Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Mary Vance kommer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och så önskade jag, att jag vore ombord på något av dem
och kunde slippa ifrån allt mitt elände. På vinternätterna,
när havet låg fruset och den inte var tänd, tyckte jag det
var så tomt efter den. Hör Una, hur kommer det till, att
ni alla är så snälla mot mej, när ni alls inte känner mej
eller har med mej att göra?

— Därför att så ska man vara. Det står i bibeln, att
vi ska vara snälla mot vår nästa.

— Kors, gör det? Det måtte i alla fall inte vara många,
som bryr sig om att det står så. Jag kan då inte minnas,
att någon hittills varit snäll mot mig — nej inte en katt.
Titta, Una så’nt skuggspel där är på väggen! Skuggorna
ser ut precis som en liten flock dansande fåglar. Hör du,
Una, jag tycker om er allihop och likaså pojkarna Blythe
och deras syster Di, men se den där Nan kan jag inte
med. Hon sätter näsan i vädret. Hon är högfärdig.

— O, visst inte, Mary, hon är inte alls högfärdig, sade
Una ivrigt. — Inte ett dugg.

— Det måtte jag välan se. Alla de, som håller
huvudet så där, är stolta och högfärdiga. Jag tycker inte om
henne.

— Vi allihop tycker mycket om henne.

— Det ser jag nog — ni tycker väl bättre om henne
än om mej? sade Mary svartsjukt. — Säg, gör ni det?

— Men kära du — henne har vi ju känt i flera veckor,
och dig blev vi bekanta med för bara några timmar se’n,
stammade Una.

— Jaså, du tycker alltså bättre om henne? sade Mary
häftigt. — Ja, var så god! Tyck om henne så mycket
du vill! Jag struntar i’et. Jag klarar mej mycket väl
utan er.

Hon slängde sig in emot avbalkningens vägg, så att det
brakade till i den rankiga sängen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:19:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mlmregn/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free