- Project Runeberg -  Regnbågens dal /
79

(1927) [MARC] Author: Lucy Maud Montgomery Translator: Karin Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Fröken Cornelia anställer förhör

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Lycksalighetens ö och svanjungfrur. Walter blev ytterst häpen, när
han fick läsa om att även Wilhelm Tell var en uppdiktad
person. Historien om ärkebiskop Hatto av Mainz höll
honom sedan vaken en god del av natten, men mest älskade
han berättelsen om den heliga graal, skålen, som
frambärs av jungfrun och spred en sådan glans, att den
fördunklade facklornas sken. Om allt detta läste han med
både bävan och fröjd, medan de små bjällrorna uppe i
De båda Älskandes träd sakta klingade för sommarvindens
fläktar och skymningens svalka så småningom bredde sig
över dalen.

— Somligt folk kan då ljuga med smak, sade Mary i
beundrande ton, när Walter lade igen boken därför att
han ej längre såg att läsa.

— Ljuga? Vad menar du? sade Di förargad.

— Du vill väl inte påstå, att allt det där är sant? sade
Mary och såg misstrogen ut.

— Nej bevars — inte riktigt sant … Ungefär lika
sant som dina spökhistorier. Di var inte heller sanna, men
det var aldrig din mening att vi skulle tro på dem, så att
man kan inte heller kalla dem lögner.

— Det där om slagrutan var då åtmnistone inte lögn,
sade Mary. — Gubben Jake Crawford på andra sidan viken
går ofta med en sådan. Folk skickar efter honom från alla
möjliga håll, så fort di vill ha en brunn. Och då säjer
hanses slagruta var källådern går. Och den vandrande
juden tror jag då, att jag känner.

— Nej men Mary … sade Una i stor häpnad.

— Jo du, så sant jag här sitter. En dag förra hösten
så kom det en mycket gammal gubbe till fru Wiley. Han
såg då så gammal ut som om han varit med själva Noak
i arken. Hon talte med honom om grindstolpar av
cederträ och frågade honom om så’na var varaktiga. »Om di är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:19:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mlmregn/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free