- Project Runeberg -  Regnbågens dal /
82

(1927) [MARC] Author: Lucy Maud Montgomery Translator: Karin Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Fröken Cornelia anställer förhör

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Men Karl, som nu slöt sig till den lilla gruppen och hade
mycket märkliga ting att rapportera från livet och brådskan
på myrvägen, förde dem alla tillbaka till realiteternas fasta
mark.

— Myror är gräsligt intressanta, sade Mary, glad att
slippa undan den trollske piparens och hans musiks
inflytande. — Och hela lördagskvällen satt Karl och jag och
tittade på allt det, som myllrade under den stora grästorvan,
som vi lyfte upp på körgårn mellan två av stenhällarna.
Aldrig trodde jag det fanns så många olika sorters
småkräk. Och tänk vad ondsinta somliga var — började slåss
och stå på två ben och liksom krama om varandra utan
någon orsak, åtminstone efter vad vi kunde se. Och
somliga av dem är så gräsligt rädda av sej. När de blev
skrämda, rullade de ihop sej till en boll, och så vältrade
de andra dem åt sidan. De var då åtminstone inte hågade
för att slåss. Och somliga myror var lata och ville inte
arbeta. Vi såg hur de smet undan. Och så var det en myra,
som dog av sorg för att en ann’ myra blev dödad — hon
ville inte arbeta — ville inte äta — hon bara la’ sej ner
och dog. Ja, jag ser, att ni tror mej inte, men tamej
jäk —

Hon hejdade sig i tid. En tryckande paus följde. Faith
och Di växlade blickar, som skulle ha hedrat själva tant
Cornelia. Walter och Karl sågo besvärade ut, och Unas
underläpp darrade.

Mary skruvade förläget på sig.

— Det slapp ut, innan jag hann tänka mej för, men det
blev ju ändå bara halva ordet, sade hon. — Det var
rysligt vad ni här i trakten är noga på’t. Ni skulle ha
hört herr och fru Wiley, när de grälade. Gud fader —

— Bildat folk säger inte så där, sade Faith i
undervisande ton.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:19:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mlmregn/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free