- Project Runeberg -  Regnbågens dal /
103

(1927) [MARC] Author: Lucy Maud Montgomery Translator: Karin Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Faiths välvilliga önskan gick i fullbordan. Nästa dag
rann upp, klar och vacker, men tant Martha var
fortfarande förankrad i sin säng. Även Karl var dålig och lätt
att övertala att förbli liggande. Varken Faith eller Una
hade någon aning om hur sjuk gossen i själva verket var.
En omtänksam mor skulle genast ha skickat efter en
läkare, men här fanns ingen mor, och stackars lille Karl
med sin rödsvullna hals, sitt värkande huvud och sina
feberröda kinder rullade in sig i sina hoprörda sängkläder
och utstod sina lidanden ensam, något tröstad av
sällskapet med en liten grön ödla, som han förvarade i
bröstfickan på sin trasiga nattskjorta.

Världen strålade av sommarens solsken efter det
välgörande regnet. Det var en idealisk dag för storrengöring,
och Faith och Una skredo glatt till verket.

— Nu ska vi först städa matsalen och förmaket, sade
Faith. — Pappas studérkammare är det inte värt vi vågar
oss på, och sovrummen en trappa upp är det inte så kinkigt
med. Nu ska vi först och främst bära ut allting.

Sagt och gjort. Allting kånkades ut. Möblerna
staplades upp i travar på verandan och ute på gräsplanen, och
staketet mot den gamla metodistkyrkogården garnerades
rikligt med brokiga mattstumpar. Nu följde en orgie av
sopning, så dammet stod i högan sky. Sedan det åter lagt
sig, betydligt ökat i volym, tycktes det, gjorde Una några
välmenta försök att alldeles få bort det medelst en trasa.
Under tiden tvättade Faith fönsterrutorna i salen, varvid
hon knäckte en ruta och spräckte två. Una granskade med
tveksam min det flammiga och strimmiga resultatet.

— Jag tycker di ser litet konstiga ut, sade hon. —
Tant Elliotts och Susans fönster är alldeles blanka och
skiner.

— Det är väl inte så kinkigt. Solskenet lyser igenom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:10:50 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mlmregn/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free