- Project Runeberg -  Regnbågens dal /
104

(1927) [MARC] Author: Lucy Maud Montgomery Translator: Karin Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dem i alla fall, sade Faith muntert. — De måste vara rena
efter allt vatten och all såpa, som jag använt, och det är
ju huvudsaken. Nu är klockan över elva, så jag ska torka
upp det jag spillt på golvet, och se’n går vi ut. Du dammar
möblerna, och jag skakar mattorna. Det går jag in och
gör på kyrkogården. Jag vill inte ha allt dammet
flygande över våran gräsplan.

Faith tyckte det var mycket roligt att skaka mattor.
Det var riktigt livat att stå på gubben Hezekiel Pollocks
platta gravsten och skaka och slå med mattorna. Men
församlingsföreståndaren Abraham Clow och hans fru,
som åkte förbi i sin schäs, stirrade på henne med ogillande
uppsyn.

— Är det inte rysligt att skåda? sade
församlingsföreståndaren högtidligt.

— Jag skulle aldrig ha trott det, om jag inte sett det
med dessa mina egna ögon, svarade hans fru ännu
högtidligare.

Faith viftade glatt med en kokosmatta mot herrskapet
Clow. Hon tog alls inte illa upp att ingendera av de båda
åkande hälsade tillbaka på henne. Alla visste, att gubben
Clow aldrig setts dra på munnen, sedan han för fjorton
år se’n blev föreståndare för söndagsskolan. Men det
grämde henne, att inte hans båda döttrar, Adela och Minnie
Clow, som också åkte med i schäsen, vinkade tillbaka åt
henne. Faith tyckte om Minnie och Adela. Näst efter
flickorna Blythe voro de hennes bästa vänner i skolan,
och hon brukade alltid hjälpa Adela med att räkna ut talen.
Där var nu tacken hon fick. Hennes vänner tittade åt
annat håll därför att hon skakade mattor ute på en
gammal kyrkogård, där, som Mary Vance uttryckte sig, inte
en levande själ begravts på många år. Faith sprang med
flaxande kjolar och långa ben bort till verandan, där hon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:10:50 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mlmregn/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free