Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Storstök i prästgården
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fann Una högst förtretad därför att flickorna Clow inte
vinkat till henne heller.
— De måste vara arga för någonting, sade Faith. —
De är kanske avundsjuka därför att vi leker så mycket
nere i Regnbågens dal med barnen Blythe. Men vänta bara,
tills skolan börjar igen och Adela vill jag ska visa henne
hur man dividerar med bråk! Då ska hon allt själv få
sitta och stirra på sin griffeltavla. Kom nu, så tar vi och
flyttar in sakerna igen. Jag är så trött så jag kan digna,
och jag tror ändå inte, att rummen kommer att se mycket
snyggare ut än innan vi började. Fast jag skakade då ut
massor av damm på kyrkogården. Jag tycker
storrengöring är någe’ gräsligt.
Klockan hann bli två, innan de trötta flickorna fått
färdigt i de båda rummen. Utan någon aptit åto de litet mat
i köket, och de ämnade diska genast. Men så råkade Faith
få tag i en ny sagbok, som Di Blythe lånat henne, och så
var hon förlorad för världen tills solen gick ned. Una gick
upp med en kopp ljumt te åt Karl, men hon fann honom
sovande. Då kröp hon själv upp på Jerrys säng och
somnade hon med. Under tiden flög en ny historia på
skvallrets vingar byn runt, och människor ruskade på huvudet
och frågade vad i all världen man skulle ta sig till med de
där omöjliga prästgårdsungarna.
— Det här är sannerligen ingenting att skratta åt, sade
fröken Cornelia till sin man, i det hon drog en tung suck.
— Allra först trodde jag det inte. Miranda Drew hade
hört historien i söndagsskolan nu på eftermiddagen, och
jag bara sa: vad folk kan hitta på! Men nu säger fru
Abraham, att hon och hennes man såg’et med sina egna
ögon.
— Såg vad? frågade Marshall Elliott.
— Jo, att Faith och Una Meredith stannade hemma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
