- Project Runeberg -  Regnbågens dal /
110

(1927) [MARC] Author: Lucy Maud Montgomery Translator: Karin Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med en träklyka och bar ut den, och på söndagen regnade
det. Där hör ni.

— Bönemötet var på onsdagskvällen, sade Mary. —
Herr Baxter skulle leda, men han kunde inte komma ifrån
på torsdagskvällen, och därför så blev det på onsdagen i
stället. Du räknade galet på en dag, Faith Meredith, så
därför arbetade du i alla fall på sonda’n.

Då brast Faith ut i ett klingande skratt.

— Vi gjorde väl det. Så skojigt!

— Lagom skojigt för din pappa, sade Mary vresigt.

— Asch, vad gör det, när folk får reda på att det
var ett misstag alltihop, sade Faith likgiltigt. Vi kan gott
förklara sammanhanget.

— Ja, du kan förklara, tills du blir blå i ansiktet, sade
Mary, men en lögn färdas fortare än du nå’nsin kommer
att göra. Jag har sett mer av världen än du, och jag vet.
För resten finns det många, som inte kommer att tro, att
ni tog fel på dag.

— De kommer att tro mig, om jag talar om hur det
förhöll sig, svarade Faith.

— Du kan inte få tag i alla, sade Mary. — Nej, jag
står fast vid det jag sa — ni har skämt ut eran stackars
pappa.

Unas afton blev förstörd, när hon begrundade detta
dystra faktum, men Faith kom snart åter i glad stämning.
Hon hade redan i sitt sinne gjort upp hur allt åter skulle
ställas tillrätta. Därför sköt hon det förflutna i
bakgrunden, dit det hörde, och gick helt och hållet upp i det glada
nuet. Jem tog sitt metspö och gick bort för att fiska, och
Walter vaknade upp ur sina drömmerier och började
beskriva skogarna i himlen. Mary spetsade öronen och
lyssnade aktningsfullt. Hon var visserligen smått rädd för
Walter, men hon njöt alltid, när han »talade som en bok».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:10:50 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mlmregn/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free