Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Faiths förklaring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inte om pastor Coopers utförsgåvor de talade. De hade
komplett glömt bort både honom och hans predikan.
Pastor Cooper hade slutat med en brinnande vädjan till
sina åhörares hjärtan, hade torkat svetten ur sin mäktigt
välvda tänkarepanna och sagt »låtom oss bedja!» med just
det salvelsefulla tonfall, för vilket han var vida berömd.
Och så hade han bett. Så uppstod en paus. De båda
herrar, vilkas tur det var att upptaga kollekten, hade just rest
sig. Organisten hade tagit fram notbladet till växelsången,
och kören klarade sig i struparna. Då reste sig Faith
Meredith i prästgårdsbänken, gick upp på den lilla estrad,
som omgav predikstolen, och ställde sig med ansiktet vänt
mot ett förvånat auditorium.
Fröken Cornelia reste sig till hälften i sin bänk, men
föll sedan åter ned. Hennes bänk var långt från
predikstolen, och hon förstod genast, att vad Faith än tänkte göra
eller säga, skulle hon gott och väl ha hunnit börja, innan
fröken Cornelia hunnit fram till henne. Det var inte skäl
att göra uppträdet än värre. Med en ängslig blick på Anne
Blythe och en annan på församlingsföreståndaren, diakonen
Warren beredde sig fröken Cornelia att få bevittna en ny
skandal.
— Om ändå ungen hade en snygg klänning på sig,
stönade hon invärtes.
Faith hade spillt bläck på sin bästa klänning och hade
följaktligen nu ifört sig ett äldre plagg av urblekt skärt tyg
med svarta prickar. En reva på kjolen hade blivit lagad
med klarrött märkgarn och påminde nu till sina konturer om
en tusenfoting, och fållen hade släppts ned för att skyla
knäna, vilket haft till följd, att en bred bård av icke blekt
tyg löpte runt hela kjolen. Men Faith hade ej en tanke
på sina kläder. I alla fall kände hon sig plötsligt helt
nervös. Det, som tyckts henne ganska lätt i fantasin, blev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
