- Project Runeberg -  Regnbågens dal /
118

(1927) [MARC] Author: Lucy Maud Montgomery Translator: Karin Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Faiths förklaring

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gett anledning till mera prat än hela storstöket. Skvallret
om det hade börjat lägga sig; nu får det bara ny fart.
Rosemary West är precis som du, hon sa i går kväll, när
hon gick ur kyrkan, att det var duktigt gjort av Faith,
men på samma gång tyckte hon synd om henne. Systern
sa, att det hade varit riktigt roligt med ett litet
frispektakel i kyrkan. Fru Crawford grät och hade glömt sitt
luktsalt. Men hon grät för att hon var så rörd, sa hon.

— Fru Crawford lipar alltid i kyrkan, sade Susan
föraktfullt. — Hon gråter så fort pastorn blir litet mjuk i
rösten. Men ser doktorinnan henne nå’nsin teckna sitt
namn på en lista, när en så’n är ute och det ska samlas
pengar för något gott ändamål? Sällan. Det faller sig
billigare med tårar. Härom dagen, när vi möttes på vägen,
skulle hon till att voja sej över att tant Martha inte alls
var snygg, när hon lagade maten, och jag hade just på
tungan att säga till henne: »Det ska frun säga! Frun, som
man vet rör till deg i diskbaljan!» Men jag sa det inte,
kära doktorinnan, för så mycken självaktning har jag, att
jag inte nedlåter mig till att stå och munhuggas med så’na
som hon. Och ändå värre saker kunde jag berätta om
fru Crawford, om jag vore sinnad att föra fram skvaller.
Men det är jag inte.

— Om åtminstone den stackars flickan varit skapligt
klädd, klagade fröken Cornelia på nytt, så hade det väl
gått an. Men klänningen såg faslig ut, när hon stod där
på estraden.

— Men ren var den, fru Elliott, sade Susan. — Di är
barn med renlighetskänsla. Di kan nog vara väldigt
tanklösa och odygdiga, det har man då visst tillfälle att se,
rätt som det är, men di glömmer aldrig att tvätta sig
bakom öronen.

— Det var väl för löjligt, att Faith så där kunde blanda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:19:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mlmregn/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free