Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. Mera skvaller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om en änkling på hustruns begravning, förklarade Susan,
men den här Murray såg då verkligen bedrövad ut. En
så rar hustru som Myra får han aldrig igen. Kanske också
han inte bryr sig om att gifta om sig, alla barnen är ju
vuxna och Mirabel kan väl sköta huset. Men se vad en
änkling kan ta sig för, det vet man aldrig, allra minst jag,
som aldrig varit gift.
— Vi kommer att sakna Myra förskräckligt i
syföreningen, sade fröken Cornelia. — Jaha, nu har hon lagt ner
sin nål för alltid. Hennes resa är slut.
— Tror du det, tant Cornelia? sade Anne och kom
plötsligt tillbaka från drömlandet. — Det tror då rakt inte jag.
Jag kan inte tänka mig, att hennes sökande ande med det
ständiga verksamhetsbegäret nu för alltid slagit sig till ro.
Jag tror tvärtom, att i döden öppnade hon en ny port för
sig, som hon gick in igenom — till nya, underbara
upplevelser.
— Ja, kanske det, sade fröken Cornelia. — Ja, vet du
vad, kära Anne, jag har aldrig varit mycket för den där
eviga vilan, som somliga tror på — måtte det nu inte vara
hädiskt att säga så. Jag vill inte slöa till, jag vill ha
bråttom och gno omkring i himlen liksom här på jorden.
Och jag hoppas det måtte finnas några himmelska
motsvarigheter till degar och stortvätt — nå’nting, som måste
göras. Visst blir man tidtals fasligt trött, och ju äldre man
blir, desto tröttare blir man. Men även den allra tröttaste
kunde väl repa sig på något mindre än en hel evighet,
tycker man. Dock finns det förstås manfolk, som … Ja,
jag säger inte mer.
— När jag åter råkar Myra Murray, sade Anne, så vill
jag, att hon ska komma emot mig, glad och hurtig som
förr, innan hon blev sjuk.
— Nej men go’a doktorinnan, sade Susan i chockerad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
