- Project Runeberg -  Regnbågens dal /
156

(1927) [MARC] Author: Lucy Maud Montgomery Translator: Karin Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI. På landsvägen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Oår du nu till tanddoktorn och får den utdragen, så år du
av med den och får nattro igen. Jag fick en gång en
tand utdragen. Jag skrek till just som det skedde, men så
var det ju över i en blink — det bara blödde litet efteråt.

— Blödningen är det värsta av alltihop, den är så otäck,
sade Walter. — Jag fick riktiga kväljningar, när Jem skar
sig i foten på en glasskärva i somras. Susan sa, att jag
var så vit som ett lakan i ansiktet, och det var inte Jem
själv. Men det gjorde också så ont i mig att veta, att
Jem plågades. Alltid ska någon plågas, Faith, och det är
så rysligt. Jag tål inte att se någon ha ont. Då vill jag
bara springa — och springa — så långt vägen räcker.

— Det är väl inte värt att ta så illa vid sig, om nå’n
stöter sig litet eller skär sig, sade Faith och knyckte på
nacken. — Det är klart, har man gjort sig själv vådligt
illa, så måste man skrika — och blod är otäckt, så
klibbigt och otrevligt … Och inte tycker jag heller om att
se andra människor göra sig illa. Men inte vill jag springa
min väg, tycker nå’n det — jag vill tvärtom ta i håll med
dem och hjälpa dem. Din pappa måste många gånger
göra folk illa för att bota dem. Vad skulle de säga, om
han sprunge sin väg?

— Jag sa inte, att jag skulle springa. Jag sa, att jag
ville springa. Det må väl vara stor skillnad. Jag vill
också gärna hjälpa människor. Men jag önskar ändå, att
här inte funnes så mycket fult och otäckt i världen. Om
bara allting vore glatt och vackert!

— Ja, det en inte kan få, är det inte värt att eftertrå,
sade Faith. — Men bara det att leva är ju så roligt. Du
skulle inte ha tandvärk, om du låge död, men ändå vill
du väl bra mycket hellre leva än vara död? Det är väl
hundra gånger mera kul att leva! Här kommer Dan Reese.
Han har varit nere vid sjön och metat.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:19:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mlmregn/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free