- Project Runeberg -  Regnbågens dal /
164

(1927) [MARC] Author: Lucy Maud Montgomery Translator: Karin Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI. På landsvägen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

flammade av harm. Hon trodde, att han gjorde narr av henne
— ville driva med henne. Herr Douglas’ ursinne var i alla
fall bättre än hans hån. — Jag vill inte sitta ner i ert hus.
Nu går jag hem. Men jag är glad att jag vände om och lät
er höra mitt hjärtas mening om er.

— Jaså, jag är en gammal ettrig bitvarg — jo jo, det
var nog inte så orätt sagt, skrattade herr Douglas och lät
nu riktigt godmodig. — Men jag bits inte alltid. Och vad
var det jag kallade dej? En mjölad sill! Jag må säga,
att vi har då utbytt artigheter i afton. Men nu, när du har
fått den där granna färgen på kinderna, tycker jag du är
mera lik en rosenknopp. Vad sägs om den bilden? Och
så tänker du skriva mitt namn under djävulens porträtt
därhemma? Men han är svart, flicka, och jag är röd. Det
duger inte. Hör du, var nu inte stött längre, utan kom fram
och sitt ner. Vi ska dricka en försoningskopp med
varandra.

— Nej tack, sade Faith högdraget.

— Åjo, krusa nu inte. Jag ber om ursäkt för att jag
var grov i mun mot dig nyss, flicka lilla. Jag bar mig
dumt åt, och för det gör jag nu avbön. Förlåt bitvargen!
Glöm bort, att han nyss var ett stort nöt. Och nu räcker
jag vacker tass — ta mej i hand, flicka! Jaså, hon vill
inte. Men hon är tvungen. Det hjälps inte. Hör på, min
flicka, om du nu tar mig i hand och dricker en kopp te med
mig, så ska jag börja betala igen mitt vanliga bidrag till
din fars lön och rent av gå i kyrkan den första söndagen
i varje månad. Och så ska jag laga så att gumman Davis
håller sin mun. Jag är den ende i släkten, som har nå’n
makt över henne. Vad säger du om den
överenskommelsen, flicka lilla?

Jo, den lät verkligen rätt så fördelaktig. Faith lade sin
hand i jättens labb, och han ruskade den helt vänligt. Och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:19:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mlmregn/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free