Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVII. En dubbel seger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blev jag ganska varm, fastän man måste ju sitta i köket
för att bli det, för det var inte eldat någon ann’stans. För
resten såg det fasligt upp- och nedvänt ut i köket. Pastorn
var inte hemma. Jag fick aldrig höra var han var, men
jag har för mig, att han satt uppe hos flickorna West. Kan
du tänka dig, Anne, folk säger, att han sprungit där hela
hösten, och man börjar tro, att han slår sina lovar omkring
Rosemary.
— Han skulle få en förtjusande hustru, om han gifte sig
med Rosemary, sade Anne och lade ett fång drivved på
härden. — Hon är en av de raraste flickor jag någonsin
känt.
— Ja, jag har också alltid tyckt bra om henne, sade
fröken Cornelia. — Men folk pratar så mycket i ogjort
väder. Det är nog bara ett rykte utan all grund. För inte
längre se’n än en månad mötte jag honom ute, och då sa
jag till honom: Pastorn borde gifta om sig. Då fick han
en min på sig, så förfärad som om jag föreslagit något
oanständigt. »Min hustru vilar i sin grav», sa han i den där
milda tonen, som kunde anstå ett helgon. »Jag trodde nog
det, pastorn», sa jag, »för annars hade jag inte föreslagit,
att ni skulle gifta om er». Då såg han ännu mer chockerad
ut. Därför tror jag just inte mycket på det där ryktet om
Rosemary och honom. Om en pastor, som är änkling, ett
par gånger gör besök hemma hos ett ogift fruntimmer, så
får folk genast så brått med att para ihop dem.
— Jag har fått den uppfattningen — om det nu inte är
förmätet av mig — att pastor Meredith är alltför blyg för
att slå sig ut för ett fruntimmer, sade Susan.
— Nej, bevars väl, han är då visst inte blyg, svarade
fröken Cornelia. — Tankspridd och bortkommen, ja gärna
det — men inte blyg. Neej då. Och fastän han går
omkring så försjunken i sina lärda funderingar eller vad det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
