Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX. Stackars Adam!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sorglig brist. Jag har talat mer än en gång med din far
i detta ämne och i all broderlig vänskap för honom
framhållit hans plikt, men hittills utan någon verkan. Jag
hoppas han måtte vakna upp till en känsla av sitt ansvar,
innan det blir för sent. Under tiden är det din skyldighet
och ditt privilegium att intaga din saliga moders plats. Du
skulle kunna öva ett ansenligt inflytande på dina bröder
och din lilla syster — du skulle kunna vara en verklig mor
för dem. Jag fruktar, att du inte tillräckligt betänker dessa
ting så som du borde. Mitt kära barn, tillåt mig att
härmed öppna dina ögon för dem.
Pastorns salvelsefulla, ömsom strängt förebrående,
ömsom mjukt inställsamma röst fortfor att mala på ännu en
stund. Han var nu i sitt element. Ingenting passade
honom bättre än att tolka lagen, varna och förmana. Ännu
var han inte färdig på långa vägar, det hördes tydligt.
Han stod med ryggen mot brasan, med fötterna på
mattstumpen, och utgöt en flod av religiöst färgade plattheter.
Faith hörde ej ett ord. I själva verket lyssnade hon alls
inte på honom. Men hon höll blicken oavlåtligt fäst på de
långa, svarta rockskörten, som hängde ned, och en glimt
av skadeglad förtjusning började spela i hennes bruna
ögon. Pastor Perry stod mycket nära brasan. Hans
rockskört började svedas — hans rockskört började ryka …
Men han orerade på såsom förut, fördjupad i sin egen
vältalighet. Det rykte än mer från rockskörtena. En liten
gnista sprakade ut från den brinnande veden och slog ned
på det ena skörtet. Den blev sittande på det upphettade
underlaget, i en hast slog den lilla gnistan upp i låga. Då
kunde Faith ej längre hålla sig utan brast ut i ett kvävt
fnitter.
Pastor Perry tvärstannade mitt i en lång mening,
förargad över en sådan näsvishet. Plötsligt kände han hur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
