Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIII. Goda föresatser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
var hon riktigt glad åt att jag var oppkäftig mot gumman,
för se hon kan rakt inte med’na, men er tycker hon om.
Jag kan titta rätt igenom folk, jag.
Mary skuttade i väg, särdeles belåten med sig själv,
och lämnade bakom sig en ganska nedstämd liten
syskonkrets.
— Mary Vance säger alltid nå’nting, som gör, att man
inte blir glad, när man ser henne komma, sade Una
förargad. — Usch, så hon hoverar sej!
— Hon kunde gärna ha fått ligga kvar och svälta ihjäl
oppe på höskullen, det har jag ofta önskat, sade Jerry.
— O, så elakt får du inte tala, Jerry, förebrådde Una.
— Jag säger som jag tänker, jag, genmälde Jerry. —
Om nu folk skvallrar så mycket om oss och påstår, att vi
är så stygga, låt oss då bli riktigt stygga på allvar.
— O nej, då skulle pappa bli så ledsen, sade Faith.
Jerry tog tillbaka sitt förslag. Han var mycket fäst vid
sin far. Genom studérkammarfönstret, som saknade
gardiner, kunde de se pastor Meredith, när han satt vid sitt
skrivbord. Men han tycktes varken läsa eller skriva. Han
lutade huvudet i sina händer, och i hela ställningen fanns
någonting, som mycket starkt talade om trötthet och
nedslagenhet. Barnen fingo hastigt en stark känsla därav.
— Det är bestämt någon, som har talat med honom om
oss i dag, och så har han blivit ledsen, sade Faith. — Ack
ja — bara man sluppe allt dumt skvaller! Nej men titta
— Jem Blythe! Så du skrämde mig!
Jem Blythe hade oförmärkt kommit insmygande på
kyrkogården och satt sig ett stycke bakom flickorna. Han
hade varit ute och strövat omkring i Regnbågens dal och
där hittat några vintergröna revor mjölonris, som han tänkte
ta med hem till sin mamma. Prästgårdsbarnen sutto litet
tysta, sedan han kommit. Det var liksom om Jem nu på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
