Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. När man är för givmild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det våta gräset omkring stenhällen. Men Faith och Una
betogos genast av ett mycket starkt medlidande med henne.
Hon såg så frusen — så hemskt ömklig ut.
— O, att du går barfota en så’n här kall kväll, sade
Faith. — Dina fötter måste vara alldeles stelfrusna.
— Ja, det fattas inte mycket, sade Lida stolt. — Ni
kan tro, att landsvägen känns vass att gå på.
— Men varför tog du inte på dig skor och strumpor?
frågade Una.
— Jag har inga att ta på mej. De jag hade blev
utslitna i vintras, sade Lida likgiltigt.
Faith stirrade på henne, slagen av fasa. Detta var ju
rysligt. Här var en liten flicka, bosatt inte så särdeles
långt ifrån dem, och hon var nära nog stel av köld,
därför att hon gått i denna blåst och snösörja utan både
strumpor och skor. Den impulsiva Faith tänkte endast på hur
förskräckligt det var. Inom ett ögonblick hade hon dragit
av sig sina egna strumpor och skor.
— Här — ta på dig dessa, sade hon och trugade dem
på den förbluffade Lida. — Skynda dig. Du fryser ihjäl
på det här viset. Jag har andra skor och strumpor
därinne. Seså, gör nu bara som jag säger.
Lida fattade snabbt situationen och ryckte med lysande
ögon till sig den erbjudna gåvan. Hon fick brått att sätta
strumporna på sig, innan möjligen någon äldre person skulle
komma ut och förbjuda Faith att ge bort dem. Inom mindre
än en minut hade hon dragit strumporna över sina
skråmade, betydligt smutsiga ben och trätt Faiths skor på sina
av frostknölar vanställda små fötter.
— Jag får tacka så mycket, sade hon, men blir inte din
farsa eller din tant därinne arga?
— Nej — det får di för resten bli bäst di vill, sade
Faith. — Tror du jag kan se på, hur någon håller på att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
