Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXX. Ännu ett spöke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
föräldrar för att avlägga ett kort besök i den lilla
Drömstugan.
Nan hade frågat, om inte Faith hade lust att gå med
dem, men Faith hade avböjt. Själv skulle hon aldrig ha
erkänt det, men det var i alla fall så, att hon inom sig
närde en smula hemlig avund mot Persis Ford, om vars
vackra utseende och stadselegans hon hört rätt mycket
talas. Nej tack, den förevisningen kunde hon både ha och
vara utan … Hon och Una gingo med var sin rolig bok
ned till Regnbågens dal och satte sig att läsa, medan Karl
letade efter trollsländor och andra flygfän längs bäckens
rand. På så sätt hade de alla tre ganska trevligt, ända
tills de plötsligt upptäckte, att skymningen fallit på. Hu,
de hade ju den gamla Baileyska trädgården helt nära inpå
sig! … Karl kom och satte sig tätt intill sina systrar.
De önskade alla, att de tänkt på att gå hem litet tidigare,
men ingen sade något.
Blygrå moln med mörkt purpurskiftande kanter började
torna upp sig i väster, stego högre upp på himlen och
närmade sig dalen. Inte en vindfläkt rörde sig, allting hade
med ens blivit så egendomligt, nästan kusligt stilla, över
ängsmarken fladdrade myriader gnistrande eldflugor.
Traktens alla älvor hade säkert stämt möte här … Det
kändes verkligen alls inte hemtrevligt i Regnbågsdalen just
nu …
Faith tittade skyggt uppåt sluttningen och bort mot den
gamla spökträdgården. Och om någonsin blodet stelnat
i en människas ådror, ja, då skedde det i Faith Merediths
just nu. Karls och Unas ögon följde hennes stirrande,
förfärade blick, och de kände hur kalla rysningar började ila
upp och ned för deras stackars ryggar. Ty där, under det
stora lärkträd, som växte på den halvt raserade,
gräsbevuxna vallen omkring den Baileyska trädgården, syntes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
