Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Luthers lära om rättfärdiggörelsen genom tron - I. Den katolska kyrkans rättfärdiggörelselära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
människans egen förtjänst och värdighet, har ju Paulus i
alla sina brev de kraftigaste maningar till ett heligt liv och
till övande av alla slags goda gärningar.
Men alltid framhåller Paulus den viktiga sanningen, att
rättfärdiggörelsen genom tron måste föregå gärningarna,
eller att människan först genom tron måste komma i levande
förbindelse med Gud, innan hon kan göra några gärningar,
som behaga Honom. »Ty allt, som icke sker av tro, det är
synd» (Rom. 14:23). Eller som Jesus uttrycker det: »Så
bär vart och ett gott träd god frukt, men ett dåligt träd bär
ond frukt» (Matt. 7:17). Trädets goda beskaffenhet måste
finnas först, om man skall kunna vänta god frukt. Och
som människan enligt både Guds ord, Luthers lära och egen
erfarenhet är av naturen ond, måste hon först bliva
förvandlad till det inre, om något gott skall kunna framkomma
ur hennes liv. Men en sådan förvandling sker först genom
rättfärdiggörelsen genom tron på Kristus, och därför måste
denna föregå varje verkligt god gärning.
Dessa så enkla sanningar blevo emellertid snart grumlade
i den kristna kyrkan, genom att man sköt fram
gärningarnas nödvändighet framför tron eller sammanblandade de
båda begreppen tro och gärningar. Man förvanskade snart
även både det bibliska trosbegreppet och den bibliska
läran om goda gärningar. Tron blev snart endast ett
försanthållande av kyrkans lära i stället för hjärtats förtröstan på
Guds nåd i Kristus, och vad beträffar gärningarna, så
infördes i kyrkan en mängd självtagna sådana, som Guds ord
aldrig givit någon befallning om.
Enskilda kyrkolärare, såsom särskilt Augustinus, sökte
visserligen hävda den paulinska läran om
rättfärdiggörelsen genom tron på Guds frälsande nåd allena utan all
människans egen förtjänst. Men någon klarhet i fråga om
rättfärdiggörelsen kom man aldrig till, förrän den stora
reformationen begynte. Redan reformationens många
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
