- Project Runeberg -  En roman om förste konsuln från den 18 brumaire till freden i Amiens /
7

(1904) [MARC] Author: Mathilda Malling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

satt ifrån sig en armstake af svartnadt silfver, hvars tre
smala talgljus osande fläktade i luftdraget.

Den unga damen gick strax fram till elden, och tjänaren
hjälpte henne att lägga ytterkläderna ifrån sig på bänken.
Hon kände på sina litet fuktiga ärmar och bredde ut
händerna framfor brasan.

Hon bar en svart sidenklädning, som, trots det den
icke såg så gammal ut, var sydd efter det snitt, man ibland
ser på porträtter från Louis XVI:s sista regeringsår: en lång,
smal kjol och kort, åtsittande tröja, knäppt med en dubbel
rad stora knappar, och med breda, trekantiga uppslag på
bröstet, långa, snäfva ärmar, som i en liten snibb gingo
ned på händerna. Omkring halsen, korslagd öfver barmen
och bunden i en stor rosett högt uppe på ryggen satt en
Marie-Antoinettefichue af grönt och hvitt, randigt taft.

Håret — det var ett präktigt, guldbrunt hår — bar hon
däremot, efter de nu härskande moden, uppsatt i nacken
å la grecque, med naturliga lockar omkring pannan och öronen.

Det var den adertonåriga Mademoiselle Edmée-Louise
de La Feuillade, hvars far för flera år sedan stupat i den
första Vendéeresningen, och som nu, tillsammans med sin
gamla, döfva moster och ett par andra genom kriget
hemlösa adelsdamer, bebodde detta ensliga slott på Loires vänstra
flodbrädd — Rocroyes^mas gamla familjegods, som stått
öfvergifvet ända sedan Regentens tid, och som nu under
revolutionen tjänade deras förföljda ättlingar till fristad. De
lefde där så godt som utan någon som helst förbindelse
med den yttre världen, utom den de kunde skaffa sig genom
chouanskaroma, hvilka på en gång beskyddade och
terrori-serade dem.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:19:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mmerofk/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free