Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Ack, ja visst — freden! Ja, jag vet, ni har redan
hört från Montfaucon, att ändtligen den för oss alla lika
viktiga hänsynen till fäderneslandet» — hans stämma blef
plötsligt salfvelsefull — »har fått bukt med våra tappra
vänner här i Vendée. För några dagar sedan undertecknade
vi den med general Hédouville, och nu har Monsieur de
Chåtillon också gjort mig den glädjen att gifva med sig.
Mina damer» — han vände sig till Mademoiselle de Rocroyes
och de andra — »jag ber er vara öfvertygade om, att jag djupt
sympatiserar med den ädla troheten mot en olycklig furste,
men vår heliga kyrkas sak är dock för ögonblicket den
viktigaste af alla, och för att kunna uträtta något för den,
hvartill tiden, såsom jag hoppas, nu ändtligen är mogen,
behöfva vi först och främst fred — fred med våra
landsmän och bröder, våra så sorgligt villfarande bröder.» — Han
höjde ögonen upp emot taket. — »Inte sant, mina vänner
— själarnas frälsning går framför allt?»
Ingen svarade. Damerna suckade, och ett par af dem
gjorde korsets tecken.
»Nej, min dotter,» återtog så abbéen plötsligt med
naturlig, munter stämma, »det är nu icke bara det. Vi ha
flera nyheter. Gissa I»
Edmée skakade på hufvudet och skrattade. Abbéens
liflighet satte henne i godt humör.
»Mademoiselle de Rocroyes, Madame de Beaurollier»
— han vände sig med en bugning till de gamla damerna —
»önskar ni, att jag säger henne det?»
»Men jag står ju som på nålar, herr abbé,» ropade
Edmée. »Är det verkligen en nyhet, som angår mig?»
Abbéen lyfte handen och gjorde en effektpaus, så
utbrast han plötsligt:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
