- Project Runeberg -  En roman om förste konsuln från den 18 brumaire till freden i Amiens /
21

(1904) [MARC] Author: Mathilda Malling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Madame de Chåteauneuf var kruserlig och gammaldags
artig i sitt sätt. Hon talade med en studeradt mild, litet
likgiltig stämma, som passade väl till hennes spensliga, ännu
eleganta figur och behagliga, blonda ansikte. Det var hennes
stolthet, att hon i sin ungdom påstods ha haft tycke af
prinsessan af Lamballe, och hon fortfor ännu att accentuera
det genom en starkt pudrad, lockig Marie-Antoinettefrisyr,
som i valkar stod ut bakom öronen. Nu var hennes ansikte
gammalt och fåradt af dessa tio års ångest och bekymmer,
men hon bibehöll, trots allt — i sitt leende, i sitt
förbindliga tilltal, i sin naturliga och förnäma hållning — det
älskvärda och förfinade behag, som kännetecknade det gamla
hofvets damer.

Hennes son var en adelsman af den förnäma och
otillgängliga typ, som revolutionen, långt ifrån att böja, snarare
hade gjort trotsigare. Medan hans moder i Frankrike
genomkämpade dessa års pröfaingar och förtviflan, hade han redan
som yngling följt emigranterna och uppfostrats i England
hos sin fars familj. Först för kort tid sedan var han
återkommen, och tack vare sin moders slughet, vaksamhet och
ihärdighet, fann han sig, till skillnad från öfriga emigranter,
i så godt som okvald besittning af sin familjs egendom.
Louis de Chåteauneuf gaf, strax man såg honom, i allmänhet
ett högmodigt och satiriskt intryck, men där var i hans
väsen en så nobel lojalitet, en så rättrådig fasthet, att man
snart glömde det. Till skillnad från den tidens rojalister
var han redan tidigt fullständigt utan illusioner angående en
restauration, och då han insåg, att där ej fanns något hopp
om att tjäna Bourbonerna, hade han tagit sitt parti att tjäna
Frankrike, och redan genom den förre biskopen af Autun

— moderns trofaste vän och rådgifvare under dessa sista

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:19:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mmerofk/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free