Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Men det finns blott en kvinna i Frankrike, som jag
ber därom, och till på köpet ber jag henne blott tänka
på mig.»
Edmée gick raskare de få steg, som ännu skilde henne
från de andra. Madame de Châteauneuf satt redan i vagnen
och vinkade till henne. Louis stod vid vagnsdörren och
hjälpte henne in med ceremoniös artighet.
De tre herrarne stodo och sågo efter ekipaget, så sade
Duroc :
»Det är en ståtlig brud han får sig, Châteauneuf. Och
nu blir hon ju rik också.»
Förste Konsuln såg långsamt upp. »Såå — hon skall
gifta sig med den där långa pojken?»
»Inte under, att han ser så stursk ut,» tilläde Berthier
skrattande.
På aftonen den 16 Floréal (den 6 maj), lämnade Förste
Konsuln Paris, åtföljd af Duroc och Bourrienne. Han hade
tagit ett likgiltigt och flyktigt afsked af Joséphine, som i
sista ögonblicket grät och tiggde honom om förlåtelse. Han
svarade henne icko ovänligt, men förströdt, och lämnade
henne hastigt för att ge sina sista viktiga instruktioner till
sina kolleger Cambacérès och Lebrun. Vägen gick öfver
Dijon och Genève till Lausanne. De flesta trodde, att
Förste Konsuln blott skulle stanna borta ett par dagar för
att inspektera trupperna.
Så berättade Madame de Châteauneuf saken för Edmée.
Det var vid middagsbordet och Louis var också tillstädes.
Han hade bättre reda på, hur det i verkligheten hängde ihop,
och sade, hvad han visste.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
