Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En varm rodnad steg långsamt upp på Edmées kinder
och bredde sig ända ned på hennes hals. Ovillkorligt dolde
hon ansiktet i händerna, och hennes hjärta klappade så
våldsamt, att han, lutad mot hennes kropp, kunde höra dess
slag. Det var första gången en man hade talat med henne
om kärlek. Uppmuntrad af hennes förvirring, ville han ännu
en gång draga händerna från hennes ögon. Hon höll dem
envist kvar.
»Louis,» mumlade hon svagt, »jag ber dig — gå.»
— Och med ett vaknande, knappt beräknadt koketteri, i det
hon såg ut emellan fingrame, och den mjuka, röda munnen
förtrytsamt krökte sig: — »Du har varit elak emot mig, du
har gjort mig illa.»
Ett ögonblick kom frestelsen Öfver honom att taga
henne i famn och kyssa denna ljufva mun, men han
besegrade den — hon var hans brud! — och sprang upp,
skrattande, lätt om hjärtat.
Hon reste sig också upp och gick mot dörren — ännu
med den ena handen för ögonen.
»Säg åtminstone, att du förlåter mig,» hviskade han.
»Jag förlåter dig,» mumlade hon brådskande och gick
hastigt ut genom dörren, som han höll öppen för henne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
