- Project Runeberg -  En roman om förste konsuln från den 18 brumaire till freden i Amiens /
73

(1904) [MARC] Author: Mathilda Malling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

var litet folk på gården. Den gamle Jeanot allena brukade
åtfölja henne på dessa morgonpromenader, men honom såg
hon icke till i dag. Hon var allena med den främmande.

»Er ridknekt, medborgarinna, är tyvärr förhindrad att
följa er,» sade han och bugade vördnadsfullt. »Vill ni
tilllåta mig?»

Edmée var icke rädd. Hon blef stående på trappan
och fixerade skarpt den alldeles obekante mannen, i det hon
höjde ridpiskan.

»Med hvad rätt? Hvem är ni?»

Mannen sänkte sin röst: »1 Förste Konsulns namn lofvar
jag er — ni skall bli beskyddad.»

Mademoiselle de La Feuillade gick lugnt nedför trappan,
och i det hon kraftigt stödde sin fot mot den främmandes
framräckta hand, svängde hon sig raskt upp på hästen:

»Nå, så var min ridknekt då, eftersom Förste Konsuln
befallt er detl Hälsa och tacka honom för den omsorg,
han visar Frankrikes damer.»

Edmée var ond. Hon drog häftigt åt sig hästens tyglar
och red i skarpt galopp ut från gården, utan att den
främmande mannen, som hon förstod hade bestuckit eller skrämt
Jeanot att hålla sig borta, fick tid att följa henne eller säga
henne ett ord.

I den upphetsning, hvari hela denna oväntade scen och
nämnandet af Förste Konsulns namn hade försatt henne,
betänkte hon ej strax, hvilket vågspel det var för en ung
flicka att i denna tidiga morgon rida ut på landet allena.
När hon kommit ett stycke utåt vägen, beslöt hon likväl
vända om, men märkte nu, att hon redan var förföljd. I
den stilla, ännu litet disiga morgonen, hörde hon starka,
snabba hofslag af en häst i karriär bakom sig. Hon vände

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:19:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mmerofk/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free