- Project Runeberg -  En roman om förste konsuln från den 18 brumaire till freden i Amiens /
86

(1904) [MARC] Author: Mathilda Malling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

general Junot. Alltför ung! I min ungdom var man nästan
gammal mamsell, när man ej var gift vid tjugu år.»

»Men Louis, tant — Louis är ju inte heller så
angelägen,» svarade hon listigt. »Han har väl inte bedt dig
påskynda saken — eller hur?»

Madame de Chåteauneuf skakade på hufvudet. — »Gud
vet,» sade hon, »jag förstår mig icke på Louis. Han har
icke ögonen ifrån dig, när ni äro tillsammans, och till mig
säger han icke ett ord. Det är nu alla dessa nya idéer —
hvarenda flicka är en Julie, hvarenda kavaljer en St. Preux!
1 min ungdom var kärleken praktisk — den handlade, nu
drömmer den och filosoferar. Gud bevars, jag är själf så
modern — jag förstår det så utmärkt. Men i det dagliga
lifvet!... Ser du då icke, att Louis älskar dig? Han är
blott för finkänslig, han vill icke lägga något band på din
frihet, icke tvinga dina känslor.»

Edmée gick småleende fram och lade sig på knä för
den gamla damen. — »Var nu söt, käraste faster, och tala
icke mer om detta. I vinter vill jag vara ung, jag vill vara
i Paris — jag vill dansa. Hvem vet — Monsieur de
Tal-leyrand kan få i sinnet att skicka Louis till Petersburg eller
Konstantinopel i morgon. Tror någon, att jag vill följa
med dit!»

Edmée var glad och i strålande humör. Hon visste
nu, att de snart skulle resa till Paris, de hade lofvat att
komma till Mademoiselle de Permons bröllop först i november.’
Hon gifte sig med Förste Konsulns vapenbroder och
ungdomsvän, kommendanten i Paris, general Junot, och Laurette
hade skrifvit, att hela familjen Bonaparte hade lofvat att

o

komma på bröllopet. A, det var en förtrollande ångest
bara i den tanken att se honom igen! Var han vred ? Hade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:19:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mmerofk/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free