Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Qui ne sait que la seule victoire
contre l’amour, c’est la fuite 1*
Mot dé Napoléon.
Edmée och Louis hade ej talat med hvarandra om
aftonen efter balen. Hon hade undgått honom, i
hans ögon hade hon redan sett, hvad han tänkte och hvad
han fruktade. Nu vid middagstid dagen efter, då hon med
sitt tapisseri satt inne i Madame de Chåteauneufs kabinett
och, så godt hon kunde, gjorde reda för balen, trädde Louis
plötsligt in. Han kom direkt utifrån, det slog kyla från
hans kläder. Hon vågade icke se upp, då han strax gick
rakt fram till henne.
»Min mor,» sade han med sin vanliga röst — blott
Edmée kunde höra, hur tvungen den lät — »vill du tillåta
mig att ett par ögonblick tala allena med min kusin. Jag
har en stor nyhet att meddela henne.»
Madame de Châteauneuf reste sig upp och vinkade på
gamla Marie, som alltid satt inne i rummet hos henne.
Stödd mot pigans skuldra gick hon långsamt, haltande ut.
Hon gjorde ingen invändning — också hennes modersöra
hade upptäckt den egendomliga klangen i Louis’ röst, och
7. — Förste konsuln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
