- Project Runeberg -  En roman om förste konsuln från den 18 brumaire till freden i Amiens /
125

(1904) [MARC] Author: Mathilda Malling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bodde, fanns — med ingång från ett gammalt väggfast skåp

— en liten hemlig trappa, hvilken därifrån gick direkt ner
i parken och mynnade ut i ett tätt buskage invid gafveln.
Den var af trä och förfärligt brant Förmodligen hade den
en gång blifvit tillbyggd för att tjäna i ungefär samma
ändamål, hvartill hon ville begagna den. Efter revolutionen hade
dess tillvaro fallit i glömska; säkert var åtminstone, att
Madame de Châteauneuf, som dessutom efter sitt fall sällan
eller aldrig mera kom en trappa upp, icke kände till den.
Utom en gammal hushållerska, som varit Louis’ amma, och
som terrorismen nästan skrämt från vettet, voro Edmée och
Valentine de enda, som nu bebodde våningen ofvanpå,
hvilken alltså till största delen stod öde. Madame de
Châteauneuf fordrade — isynnerhet nu — många tjänare
omkring sig, och egoistisk som hon var, fann hon, att det
störde henne minst, att Edmée bodde däruppe.

Genom denna trappa, som naturligtvis var ytterst
förfallen och full af smuts och spindelväf, kunde alltså
Mademoiselle de La Feuillade fullständigt obemärkt komma ned
i trädgården, och under dessa mörka nätter kunde icke
heller någon från huset se henne, när hon längs med
plankverket smög sig fram till gatan, där Förste Konsulns
betrodde kammartjänare, Constant, hvar natt mellan elfva och
tolf stod posterad i ett slags gammalt, förfallet lusthus strax
innanför trädgårdsluckan, hvartill han vetat att förskaffa sig
en nyckel. Han och Valentine voro de enda, som det varit
nödvändigt att inviga i förhållandet. 1 Tuilerierna visste
nog Förste Konsulns närmaste omgifning, att han nästan
hvar natt, från början af Frimaire, mottog besök af en dam,
så väl maskerad och tätt beslöjad, att det icke var möjligt
att försöka ens en gissning på, hvem det kunde vara. Man

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:19:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mmerofk/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free