- Project Runeberg -  En roman om förste konsuln från den 18 brumaire till freden i Amiens /
126

(1904) [MARC] Author: Mathilda Malling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

antog på måfå, att det var operasångerskan Madame Branchue;
general Bonaparte hade ofta haft dylika lösa förbindelser
och alltid dolt dem väl. Icke ens Duroc, som dock på visst
sätt måste vara med i hemligheten, eftersom Edmée alltid
fördes in genom den ingång, hvilken från terrassen förde
in i hans våning i rez-de-chausséen, omedelbart under Förste
Konsulns, visste, h vem damen var. Ännu mindre var det
någon annan, till och med i deras allra närmaste umgänge,
som i sina vildaste drömmar kunde ana, att den stolta och
tillbakadragna Edmée de La Feuillade, dotter af en
genomrojalistisk och högförnäm släkt, och som sedan sin första
barndom varit bestämd till Louis de Chåteauneufs brud, var
Bonapartes älskarinna. Hon umgicks i Tuileriema — det
var sant; hon var där både på de stora middagarne hvar
quintidi och på mindre, förtroliga frukostar och soaréer, men
det var redan fallet med så många ro jalister; och hela
världen visste dessutom, att familjen de Chåteauneuf så godt
som förklarat sig för det nya systemet och genom
Talley-rand fctod regeringen nära. Om hon också blef inbjuden
på Förste Konsulns särskilda befallning — och det påstod
man — så föreföll icke heller det någon så underligt: han
började redan då märkbart favorisera Faubourg St. Germam
på revolutionsfamiljernas bekostnad, och det var blott
naturligt, att han ville utmärka den frånvarande diplomatens
brud, då dennes mor, som bekant, ej i vinter deltog i
sall-skapslifvet. Han dolde icke sin beundran för henne, men
dels delades den af så många, dels visste man, att han hade
en italienares heta och oförställda glädje öfver skönheten,
hvar han fann den — och Edmée de La Feuillade begynte
vid denna tid mera än någonsin förr göra sig bemärkt för
sin stora och sällsynta skönhet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:19:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mmerofk/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free