- Project Runeberg -  En roman om förste konsuln från den 18 brumaire till freden i Amiens /
131

(1904) [MARC] Author: Mathilda Malling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Ja, jag har inte ancien régimes traditioner i den vägen.
Men du! Drick ut . . . Se, hur dina ögon stråla, hur
du småler och rodnar redan i den mörka, trista morgonen
af en arbetsdag, som begynner. Förlåt, Madame, för dig
är det ju en fest- och älskogsdag, som slutar! Å, du är
århundradets äkta barn, Edmée, som ditt gyllne älsklingsvin
är århundradets eget vin: Regentens, Louis XV:s och
Marie-Antoinettes! Med dig har hela det gamla Frankrike kommit
till mig, i dig förstår jag och älskar det.»

Hon gick bakom hans stol, där han själfsvåldigt satt
tillbakalutad med armen hängande öfver stolsryggen, och
lade lätt sin hand på hans skuldra.

»Du talar om mörka, trista morgnar, om en arbetsdag,
som begynner.» — Hon log skälmskt glad under hans ömma,
dröjande blick. — »Och Förste Konsuln börjar den med
Champagne och komplimanger! Liknar det honom?»

»För mig äro alla dygnets timmar lika, som du nog
vet. Jag har samma humör, när man väcker mig klockan
två på morgonen, som när jag reser mig från en galamiddag
klockan åtta.»

»Alltså, när jag ser dig i afton på operan — du lofvar
ju att komma? så skall du vara i samma stämning som nu!»

»När jag ser dig, är jag glad. Du är glädjen själf. ..
Nej, det låter så djupsinnigt, så abstrakt, och du är allt
annat än abstrakt. Men se dig själf i spegeln, som du står
där 1 Vet du af, att det är tusen stjärnors ljus i dina ögon
under slöjan och all jordens värme i din knutna hand? Och
under din vida kappa» — hon öppnade den hastigt, på
lek, som ett par stora vingar, och slog den lika hastigt om
sig igen — »har du skönhet, lyx, dårskap, lycka och härlig
hvila åt den, som älskar dig.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:19:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mmerofk/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free