Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
redan märkt, hur lätt han hade för att rodna
— och såg argt på henne, en smula skamsen
över sin egen häftighet och osammanhängande,
opåkallade öppenhjärtighet.
— Just därför att jag i n t e är det, tyckte jag
det var bäst att försvinna i tide, sade han med
värdighet.
Därpå teg han, och hon satt och såg
förebrående på honom ett par sekunder, ända tills
hon helt enkelt och öppet bad om förlåtelse.
— Det är bara mitt sätt, sade hon
ursäktande. Jag är nog lite ouppfostrad och
bortskämd ända firån barndomen, och
journalistiken — det vet ni nog — gör en ju ofta rysligt
framfusig...
Hon hade en enkel sommardräkt av grovt,
råsiden och var mycket mörk, med friska röda
kinder — ännu rödare efter den varma,
ansträngande cykelturen — lång och lite fetlagd.
Håret var särdeles vackert — det gav han strax
akt på, när hon tog av sig hatten och förde
fingrarna över det fuktiga hårfästet —
mörkbrunt och vågigt, enkelt hopvridet i nacken i
en tjock knut. Hon hade ett par ovanligt starkt
tecknade ögonbryn, stor, böjd näsa och stor
mun — ett mycket robust utseende, men inte
grovt, snarare lantligt siunt och ofördärvat, inte
mycket påminnande om London och redaktions-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
