Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för sitt liv. Han hade inte särdeles stor
erfarenhet av dem, men den han hade — ett par
flyktiga förbindelser under de första
universitetsåren — var av allra banalaste art och fyllde
honom nu med ovilja. Hans prononcerade
»idéer» hade ju rätt tidigt avlägsnat honom från
det så kallade »högre sällskapslivet», och ingen
av familjens vanliga flickbekanta hade
någonsin riktigt lyckats slå an på den »röde
romantikern», som hans äldste bror brukade kalla
honom. Men Kaja. — Kaja var något annat...
han hade verkligen inte träffat någon, tyckte
han nu, som liknade henne eller kunde tävla
med henne. Hon var frimodig och intelligent,
inte alls pedantisk — man kunde genast — utan
omsvep — tala med henne som med en
gammal bekant... Och ändå var hon inte det
ringaste karlavulen eller fri i sitt sätt — bara
så välgörande naturlig och rättfram...
När han åter kom ihem till Marieholm, var
tjänstfolket på benen, och Lina gick fram och
tillbaka och dukade frukostbordet i bortersta
hörnet av den långa stenförstugan, där de ofta
sutto om sommarmorgnarna. Erik hälsade på
henne och gick genast upp i sitt eget rum, det
stora, igröna hörnrummet, isom alltid ansågs
för hans, om han än aldrig så sällan
bebodde det. Deit låg mot öster — morgonsolen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
