Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lunda... Varken lik Disa eller Ebba eller
någon av de andra, så mycket jag håller av
dem. Men...
— Men, Erik? ... frågade hans mor.
— Jag tror inte mor riktigt kan ana, vad
Vera är för mig, utbrast han med plötslig
förtrolighet. Ingen av er kan någonsin begripa
det. Och ni känner mig inte, då ni ha tänkt er,
att... att en annan, som inte på ringaste vis
liknar henne — att hon skulle »passa mig
bättre»...
— Nu ’tala vi inte mera om det, Erik...
— Nej... Men jag vill bara säga mor så
mycket, att mor kan förstå mig. Mor vet eller
vet kanske inte, att jag, som ofta
förekommer så öppenhjärtig, alltid i hela mitt
förhållande till människor har haft anlag för att
snåla med mig själv... liksom bara ge bort
det näst bästa i mig... Det bäst a, det har
jag alltid giärnia behållit uteslutande för miig
själv. En sådan kvinna som... som den mor
och ni andra ha tänkt på för min räkning och
som jag själv tycker bra om — »bra om»:
heller inte mera... henne skulle jag aldrig
ha varit i stånd att ge mig själv. Aldrig en
skymt av mina innerligaste och skyggaste och
mest levande känslor och tankar... På sätt och
vis nog mitt förtroende — så där i all all-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
