Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
heden, gick det aldrig upp för honom, att lian
nu var »förlovad» — borgerligt och regelrätt
förlovad med den sippaste flicka i världen och
redan hopplöst under toffeln... Livets högsta
lycka, det enda — absolut enda, som det vore
värt att leva för — det var Veras gåtfulla,
sällsynta leende, hennes bottenlösa ögon, som togo
allt och gåvo så litet, hennes svala, motsträviga
och mjuka läppar...
När Malin i den begynnande höstskymningen
körde in under den välvda porten på
Marieholm, stod Ebba med schal över axlama utanför
sin dörr i flygeln och gick genast bort till sin
mor.
— Ja, sade Malin med ett litet osäkert
leende — som svar på den frågande blicken...
Inte blir det Kaja Clarfelt, som blir din
svägerska, Ebba...
— Kära mor — hon lade liksom tröstande
sin varma hand över moderns, vilken ännu höll
tömmarna — det har jag ju förutsett för länge
sedan. Hon var inte skapad av samma stoff
som Eriks drömmar...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
