Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IX.
Marianne, som var en mycket meddelsam
natur, ville gärna höra sin mans tankar om
Henning Waast och hans unga fru — framför allt
riktigt anförtro honom sina egna gissningar om
»hur det i längden skulle gå» och så vidare, och
så vidare. Men var gång hon började tala om
denna, den intressantaste frågan för dagen,
tycktes Vilhelm ha något annat att tänka på och
tycktes aldrig det ringaste upplagd att diskutera
den. Vanligen hade han strax i beredskap något
annat ämne, som han »just hade tänkt att tala
med henne om» — och var gång var det något,
som antingen rakt inte var intressant eller också
rent av ledsamt. Som t. ex. när han en dag —
utan ringaste anledning, tyckte Marianne —
plötsligt kom med en hel massa anmärkningar
emot Yvonne och nästan grälade på sin hustru,
därför att hon inte förstod föra tillräckligt stark
kontroll över hur flickan nu i sommar använde
sin tid, efter att hon i våras avslutat sin
egentliga uppfostran.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
