Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
än den ena, än den andra av sina flickbekanta
till Urfva: »de kunna ju stanna hur länge som
helst», sade hon.
Men det ville Yvonne alldeles inte höra talas
om: det funnes ingen enda flicka, hon riktigt
trivdes med i längden ...
— Om du vore mera bekant med Hennings
fru, sade Marianne, kunde du kanske sluta dig
till henne. Hon ser ju så rar ut — ja, hon är
ju förstås gift och några år äldre...
Hon kunde inte ha nämnt någon, som mindre
föll i Yvonnes smak.
— Som om Edith skulle bry sig om mig !
sade hon. Tonen lät nästan hätsk, och när
Marianne förundrat ogillande såg upp och mötte sin
dotters ögon, som alltid sade långt mera än
hennes ord, förstod hon, att flickan på något
sätt fattat ovilja för den ännu nästan obekanta
unga frun och redan i sina tankar inblandat
henne i en eller annan roman, som hon själv i
fantasien genomlevde. »Inbillningssjuk och
romantisk», hade Anne-Sophie sagt, och... hur
sträng hon kanske ofta var, så var hon i
allmänhet rätt klok.
Yvonne märkte uttrycket i modems ögon och
förstod, att hon liksom måste förklara sig.
— Hon är ju fullkomligt främmande för
mig, sade hon. Inte tycker mamma, att man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
