Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
närheten med Erland Seiszing, kom fram till
dem.
— Nu äro de snart färdiga med att rymma ut
salen, sade hon ivrigt. Vem skall öppna balen,
farbror Henning?
— Det skall du, sade han och klappade
henne på kinden.
Yvonne blev alldeles överväldigad av äran.
— Jag? sade hon, smickrad, leende, en smula
misstrogen. Med vem?
— Med mig, svarade han lika glad och
uppspelt, som han varit hela aftonen. Om du håller
till godo med mig och inte säger nej till en
gammal kavaljer, som för så och så många år
sedan brukade öppna balen med din mor.
— »För så och så många år sedan!» skrattade
Yvonne. Det är då inte längre sedan än i fjor...
Minns inte farbror Henning annandag jul på
Urfva?
Vilhelm satt och gladde sig — ja, till sig
själv tordes han väl nog säga det! — gladde
sig över sina båda flickor. Över sina båda
vackra flickor. Edith så ljus och fin i något
tunt, mjukt svart tyg, sparsamt invävt med
blekt rosa och smala guldränder, liknade i kväll
en tidig vårblomma, så fräsch såg hon ut... Nej,
han visste inte vad hon liknade — hon liknade
bara sig själv, inte att jämföras med någon av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
