- Project Runeberg -  Det fatala giftermålet /
142

(1931) [MARC] Author: Mathilda Malling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

de andra... Jo, med Yvonne. Yvonne i sin nya
vita spetsklänning, draperad över atlas, med det
mörka håret högt upptornat på huvudet under
en bred gammaldags kam, besatt med
akva-mariner. Edith hade nu rest sig upp och stod!
bredvid Yvonne: långa voro de bägge, hållning
hade de bägge: de klädde varandra, de
supplerade varandra... Han undrade, att ingen
märkte, hur lika de egentligen voro
varandra ...

— Men dansar då inte fru Waast? frågade
Erland Seiszing.

Hon utbytte en hastig blick med sin man,
rodnade litet och sade fort, innan han kunde
hinna att säga något:

— Inte i kväll. Henning säger (det hade han
aldrig sagt, men när han hörde henne påstå det,
bara skrattade han), att här är alltför få herrar
till de många damerna. Dessutom är jag inte
vidare road av att dansa...

Det var heller inte sant, men det tog hon
inte så noga. Hon ville inte, hon ville inte,
att någon skulle se på henne på det viset som
Erland nu såg. Hon drog sig ett steg tillbaka
bakom den högryggade stolen, och Henning, som
i afton hade roligt åt allting och var i ett
storartat humör, sade plötsligt impulsivt och
hjärtligt:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:20:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mmfatala/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free