Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hennes far ju utan minsta uppseende eller
fruktan för »undran» och misstämning hos Marianne
och de sina jämt och samt få tillfälle att råka
henne och — utan att göra någon av dem orätt
— glädja sig över umgänget med denna »nya»
vuxna dotter, som han i hemlighet var så stolt
över och som redan blivit honom så kär...
För resten hade hon naturligtvis alltid varit
honom kär, försäkrade han sig själv — fastän
han förut inte velat medgiva det och inte ofta
vågat tänka på henne.
Att han inte tordes dela denna glädje med
Marianne, med vilken han hittills under hela
deras äktenskap troget delat fröjd och smärta,
gjorde honom förstås ont, skaffade honom
samvetskval (rätt oförtjänta, tyckte han själv, ty
han ville dem ju alla lika väl och tog inte
något från den ena för att ge den andra) —
men, efter mera än tjugu års tystnad, vågade
han inte ta risken att störa Mariannes frid och
meddela sig med henne om något, som säkert
alltid skulle förefalla henne lika viktigt som det
n u föreföll honom själv.
När de båda — efter den första ömsesidiga
våldsamma förälskelsen strax efter hans
återkomst till Skåne och de inte särdeles långvariga
prövningar, de efteråt haft att genomgå — en
viss sommardag för över tjugu år sedan här på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
