Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hustrus... »En annan dag»... tänkte han.
»Inte duger det att nu förstöra julfriden för
henne med mina bekymmer... En annan dag,
när också Yvonne och pojkarna äro borta och vi
äro alldeles allena med varandra. Så — som
vi voro den sommardagen jag helst hade velat
berätta henne alltihop, och hon inte ville låta
mig säga något...»
På det viset låg han och tänkte strax efter det
Marianne gått ifrån honom — men sedan tänkte
han åter på Edith. Edith var under denna
tid, då hon inte var frisk, hans hemliga stora
bekymmer. Nästan mera än hon själv och
hennes man, längtade han efter den dagen, då allt
detta vore »överståndet».
I vintras, strax innan de på våren fingo
underrättelse om Waasts förlovning, hade han — som
om aftonen alltid hade brukats på Urfva —
läst högt för Marianne och, enligt hennes önskan,
företrädesvis de nu så moderna ryska
romanerna — bland andra Tolstoys »Anna Karenina».
När de började boken, hade han ingen idé om
innehållet, men ju mera förhållandet mellan
Anna och Wronsky trädde i förgrunden, ju
svårare hade det blivit honom att fortsätta
högläsningen. Och när de slutligen kommo till den
scenen, som handlar om, hur Anna i sin mans
hus föder barnet, hade det plötsligt varit honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
