Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uppe på den höga stentrappan mitt i novemberregnet
stod direktör Lars Anton Orth — väldig och bredbent,
med händerna djupt nedstuckna i kavajfickorna, den blå
binoklen på näsan och en cigarr dinglande i ena
mungipan. Mitt för sig, genom den breda, överbyggda porten
i tvärlängan, som på Råsnäs skilde den inre, egentliga
gården från ladugårdskomplexet, såg han med
tillfredsställelse det sista lasset potatis äntligen köras in.
En spenslig ung flicka i mörk vinterjakett med en
tjock ljus hårfläta under pälsmössan, öppnade inifrån
hastigt förstugudörren. Då hon såg hans breda rygg, blev
hon villrådigt stående — förde muffen upp mot näsan och
försökte osedd slinka förbi. Han vände sig långsamt om.
— Varthän, Aline? frågade han inkvisitoriskt, lojt
ogillande, utan att flytta cigarren.
— Bara ett ärende för moster, ned till inspektorns,
svarade hon brådskande, angelägen att komma ifrån.
Han svarade inte och i två skutt sprang hon hastigt
nedför trappan.
Inne i hörnrummet var lampan tänd på divanbordet.
Fru Orth böjde sitt gråsprängda huvud in under skärmen
och räknade styngen på stramaljmönstret. Thorborg,
yngsta dottern, dåsade i en länstol vid brasan, och borta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
