Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Långt uppe från en lantgård vid Siikajoki hade Lars
Anton Orths farföräldrar efter slaget 1808 flyktat över
gränsen till Sverige. Liksom så många av sina landsmän
stodo de efter freden på fullständigt bar backe, och blott
genom general Adlercreutz’ protektion fick gamle Orth
ett slags inspektörs- eller rättareplats på ett bruk 1
Bergslagen. Denna ställning, ehuru med betydligt mera
utvidgad makt och större anseende, ärvde senare en av
sönerna, och här föddes omkring 1840 Lars Anton —
bestämd att senare bliva släktens enda storman och
matador.
Farmodern var från Tavastland och sades i Sverige
ha varit ryska; i verkligheten var hennes äktfinska
ex-traktion utom allt tvivel. I sin nya hemtrakt var hon
illa sedd och gick bland bönderna för att kunna trolla. På
en halv mils omkrets beskylldes hon för att ha ett finger
med i spelet, när en ko »kastade» eller det inte ville bli
smör i tjärnan. Detta var på tjugutalet. Hon talade
förskräckligt illa svenska, var långsint och karg, sluten och
självisk, envis som synden och flitig som en myra. Lars
Anton, som tydligt mindes farmodern och ännu ofta
talade om henne, sades alltid av sin far vara »gumman upp
i dagen».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
