- Project Runeberg -  Karl Skyttes hustru /
30

(1922) [MARC] Author: Mathilda Malling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

systern klädde sig. Vem vet, hur den lilla flickan är
uppfostrad, så fattigt och eländigt som de ju ofta ha haft
det. Och Adolf skulle tycka att det vore rysligt, om
Lotten och Qerda på något sätt bleve utsatta för dåligt
exempel...

Thorborg slog håret från nacken upp över hjässan, så
att det plötsligt hängde ner över ansiktet. Med en
hårnål i munnen sade hon otydligt:

— Å, Adolf är väl inte pedagog för inte... Hemma
i Göteborg kan han ju reparera skadan.

— Ja, du tar det nu så lätt. Vilma var riktigt stött.
Du vet inte, hur ömtålig Adolf är.

— Jo, visst vet jag det — Thorborg kom till att
skratta. Både lekamligt och andligt. Ha vi inte alltid
här hemma ställt oss ditt brev till Helga till efterrättelse?
... Du vet, när du var i Eda och hon skulle hushålla för
honom: »ättika, salt och kryddor undvikas», skrev du...

— Kära Thorborg — Vilma blev lite röd och den
fylliga hakan syntes mera dubbel: om det var något hon
förargade sig över, så var det flickornas brist på respekt
för lektorn. Alexandra hade varit svår på sin tid, men
den yngsta systern var nästan värre. — Kära Thorborg,
när du äntligen vill säga dina sökta kvickheter, kunde du
ju nog vara så taktfull att välja ett annat föremål än
Adolf, när j a g är tillstädes.

Thorborg vände sig om på den låga toalettstolen och
såg systern rakt in i ögonen.

— Nog vet jag, att det ligger i familjen, men du har
allt blivit förfärligt självisk, Vilma, sade hon öppet
ogillande.

— En hustrus och en mors känslor kan du, hur klok
du än tror dig vara, inte bedöma, avklippte Vilma skarpt.
Hon såg, att systern menade vad hon sade: att hon fann

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:20:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mmksh/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free