Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Ja, sade Thorborg, vi ha inte så lång tid på oss
som vi hade trott... Vet Ludvig det?
— Nej, då... Mur skulle han väl veta något? ...
— Det syns tydligt, att Malin Stjerne är stött på
Karls vägnar... Vilma hade nu bemäktigat sig
brevet och genomläste det ännu en gång långsamt. Hon
tycker naturligtvis att pappa skulle taga emot honom
med öppna armar.
— Det borde pappa ha gjort redan för tio år sedan,
sade Thorborg kort. Vi hade då sluppit allt detta elände.
— Jag blir hemma, sade Helga bestämt. Hon var
redan sällskapsklädd liksom de andra, i en ljus, fin
klänning. Jag skulle ändå inte ha ro på mig ett
ögonblick ...
— Kanske det är bäst så här, grubblade Thorborg...
att hon kommer oväntat.
— Men vi måste ha fatt i Ludvig, sade Helga
nervöst. Han måste ställa om en vagn till niotåget...
Aline! ropade hon, i det hon öppnade dörren ut till vinden.
Aline i korsett och kamkofta kom genast ut från nästa
dörr.
— Nå? sade hon bara andlöst.
— Å, jag trodde, att du var färdig... Jag hade velat
be dig skaffa oss reda på Ludvig.
— Det skall j a g göra, sade Vilma hastigt. Hon
kastade, i det hon reste sig upp, brevet in i kakelugnen. Jag
skall ändå ned och se till barnen, innan vi fara... Hon
var redan utanför dörren.
— Så bråttom hon har! sade Thorborg sarkastiskt.
Bara att få komma undan, så långt som möjligt, det är
det det alltid gäller för henne...
— Qå in och gör dig i ordning, Aline, vände hon sig
därpå nästan befallande till kusinen, som ännu stod där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
