- Project Runeberg -  Karl Skyttes hustru /
55

(1922) [MARC] Author: Mathilda Malling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

än hon behövt på sista tiden — alltför ofta! Det var som
att få lov att sitta och värma sig, bara att få vara en
timmes tid inne i hans lugna, fridfulla rum...

1 början, medan de ännu bodde i det Ulla nätta
trädgårdshuset i Georgetown, hade han oftast brukat
komma till d e m. Som hon ännu mindes kvällarna denna
första vår för två år sedan!... Ute på den lilla verandan,
som hon alltid envisades att kalla »the steps» — Karl
och han vid schackbordet, hon själv i sin vita klänning
på trappan... doften från de unga rosorna i täppan...

På den tiden brukade hon ännu berätta honom allt
som föll henne på tungan — Karl hörde ju också p&.
Alla deras äventyr i Chicago och Milwaukee, vilka nu i
denna jämförelsevis förfinade omgivning blott föreföllo
putslustiga, och som de bägge tävlade om att skildra
humoristiskt. Ibland blevo de alla tre sentimentala och hade
förnimmelser av hemlängtan. Hon mindes så tydligt en
månskenskväll i maj, då hon suttit uppe ända till klockan
ett och sjungit Fröding för dem.

Och när han gick, hade han sagt — på det där loja,
självsvåldiga sättet, som egentligen dolde så mycken
känsla:

— Xandra har trollat bort mina goda ögon i kväll...
Jag blir icke i stånd att se ens Capitolium på hemvägen,
är jag rädd... Bara röda husknutar och magra
dikesrenar och »Kattebohult bort i Bo»...

Ibland frågade hon ut honom angående sällskapslivet
i Washington — det fina sällskapslivet, som stod öppet
för den svenske legationssekreteraren men naturligtvis
var absolut stängt för ett par stackars emigranter. Hon
ville veta, vad det var för en vacker, stilig flicka — jo,
just s t y 1 i s h — eller var hon kanske fru? — hon hade
mött honom med i Lafayette Square...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:20:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mmksh/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free