Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hård. Med undantag av dig, som är lik mamma, brås vi
egentligen allesammans p& pappa.
— Pappa är mycket mera världslig än du, försökte
Helga försvara systern mot henne själv.
— För det, att han har haft tur med sig. Qud vet,
hurudan jag hade varit, om vi hade kommit hem med en
million på fickan. Jag hade kanske inte varit så stoisk...
Och jag kan inte döma pappa för det att han vill att v i
skola ha framgång i världen. Sannerligen, jag vet inte,
vad jag ville göra för att mina ungar skulle kunna
klättra så högt upp, att de kunde se ner på... alltihop,
slutade hon litet matt.
Helga kom att skratta. — Men d u tålar dig ju med
att inte själv sitta så högt.
— Vem vet, hur jag tålar mig! utbrast Alexandra
plötsligt häftigt. Helga såg lite förskräckt upp, och
systern tilläde genast i sin förra, halvt skämtsamma ton:
— Minns du mammas gamla guvernant, som alltid
sade »le monde» och »le beau monde?» — Jag
trodde verkligen så fast som någon på denna mystiska
b e a u t é. Men jag har haft den oturen att genomskåda
härligheten — nedifrån. De flesta göra det sällan
utom från toppen — o m de över huvud göra det. Men
det är en fullkomlig olycka att göra det nedifrån. Ty
man kommer ju dock att se sina barn, som skola leva i
världen och ha lika stor rättighet och lika stora chanser
att göra misstag som en själv, gripa efter glasäpplen...
De tego ett par minuter. Ända tills Helga med en
liten skakning på huvudet sade:
— Vilma skulle inte förstå ett ord av vad du nu har
sagt.
— Därför säger jag det heller inte till Vilma. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
